Idag är det 24 februari

pexels-алесь-усцінаў-11477798

Vissa datum har en förmåga att fastna i vårt minne för evigt. Den 24 februari 2022 är ett datum som vår generation för alltid kommer att förknippa med händelserna i Ukraina för ett år sedan. Innan den fullskaliga invasionen uppfattade nog de flesta i samhället att ett krig mellan nationer i Europa bara stod i historieböckerna. Nu vet vi alla bättre.

Det första vi behöver ta fasta på är det ukrainska folkets ofattbara lidande. Något som pågått sedan 2014 men intensifierades den 24 februari i fjol och högst påtagligt även påverkar den framtid som vi kan överblicka. Med allt vad vi kan uppbringa behöver vi stödja dem och deras nation för att överleva och upprätthålla sin frihet, sitt oberoende och rätten att själva bestämma över sitt statsskick och sin kultur.

På motsvarande sätt behöver vi i Sverige arbeta för att upprätthålla vår säkerhetspolitiska målsättning som är beslutad av Sveriges riksdag:

Svensk säkerhetspolitik syftar ytterst till att bevara vårt lands frihet och oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål är att i alla lägen och i former som vi själva väljer, trygga en handlingsfrihet att – såsom enskild nation och i samverkan – kunna utveckla vårt samhälle.

Totalförsvaret måste återuppbyggas

Det innebär att uppbyggnaden av totalförsvaret som beslutades i försvarsbesluten 2015 och 2020 nu behöver fullföljas med full kraft. Inte minst det civila försvaret som har nedmonterats på ett sätt som saknar motstycke. Såväl offentliga som privata aktörer behöver i närtid ta krafttag för att förbättra situationen. Näringslivet har en nyckelroll i sammanhanget.

Vid sidan om kriget har läget i och utanför Sverige utvecklats på ett sätt som också behöver hanteras. Det gäller för det första terrorism som många av oss länge trodde var något som bara berörde stormakterna. Nu vet vi bättre. Inte minst Sveriges ökade internationella engagemang kommer definitivt att göra oss till måltavla för terrorister även i framtiden.

Den organiserade brottsligheten är en annan företeelse som samhället behöver bekämpa. Det är inte bara en sak för polisen utan det krävs helhetsgrepp, målmedvetenhet och uthållighet för att komma till rätta med problemet.

Ovanpå detta ligger en mängd företeelser som behöver hanteras; cyberhot, händelser kopplade till klimatet, ekonomin, desinformation, energiförsörjning och annat.

Vi kan påverka vår framtid

Sammantaget kan vi konstatera att vi inte lever i den värld vi skulle önska. Som medborgare och nation behöver vi inse att situationen kan påverkas, om vi väljer att göra det.

Orden motståndskraft, robusthet, redundans och resiliens har kommit att användas för att beskriva vad som behöver göras. Vi behöver se till att vårt svenska samhälle också klarar av allvarliga påfrestningar av olika slag såväl fredstida kriser som krig på Sveriges territorium. Under många år har vi byggt samhället utifrån vad vi hoppas ska hända, inte vad som faktiskt kan hända. Det får vara slut med det nu!

Låt oss hoppas att coronapandemin, kriget i Ukraina, påskupproren och it-attackerna har lärt oss läxan: Det som vi är rädda om, behöver vi också avdela resurser till att skydda.

anders_brannstrom

Skribent

Så jobbar du strukturerat med din beredskapsplanering

Vår genomförandeprocess

Basalt använder en beprövad modell som ger dig de verktyg du behöver för att hantera dina uppgifter i olika krissituationer och vid höjd beredskap. Vi har hjälpt aktörer inom såväl privat som offentlig sektor med analys och planering. Välkommen att ladda ner ett exempel på hur vi jobbar.