Om inte nödvändig ledning och beslutsamhet finns, bör vi andra göra det själva!
Den amerikanske generalen och sedermera presidenten Dwight D Eisenhower lär ha uttryckt: ”Plans are nothing; planning is everything”. Det finns naturligtvis ett värde i att planera men det Eisenhower framför allt vill framhålla är den dynamik som ligger i själva verksamheten planering.
För någon vecka sedan fastställdes Basalt AB’s interna totalförsvarsplan. Som plan betraktad bara ett tjugotal sidor i ett dokument som utvisar hur Basalt som företag ska agera vid höjd beredskap och krig samt vad ska göras under de närmaste åren för att förbättra totalförsvarsförmågan.
Ur perspektivet planering innebär det mycket mer än så. Basalts VD Nicklas Haglund vill framförallt lyfta fram två aspekter:
”Den första är att själva planeringen innebär att något konkret kan komma ut av en komplex och svårgripbar situation. Det vi visste när vi började planeringen var att statsmakterna bedömde att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas och att riksdagen i december 2020 skulle fatta ett beslut om totalförsvarets utveckling under perioden 2021–2025. Med detta som grund satte vi under våren 2020 igång vår egen totalförsvarsplanering.
Vi följde en metodik som började med analys av uppgiften och planeringsförutsättningarna och slutade med detaljutformning av det handlingsalternativ som ledningen under planeringen hade förställt. Under arbetet såg vi tydligare våra styrkor och svagheter som företag och som individer. Vi upptäckte också vilka andra aktörer som vi behöver samverka med redan nu innan något allvarligt inträffar. Dessutom fick vi under planeringens gång många värdefulla underlag för beslut såväl på kort som på lång sikt. Alla dessa insikter och nyvunna kunskaper kommer vi nu att ha med oss när vi arbetar vidare.
Den andra aspekten är de psykologiska faktorernas betydelse. Vi vet att i all verksamhet inte minst höjd beredskap och krig, är människorna och de psykologiska faktorerna avgörande. För oss själva vid Basalt är innebörden i det här sammanhanget att vi efter att ha genomfört totalförsvarsplaneringen känner oss tryggare med allt som har med höjd beredskap och krig att göra. Vi vet att kunskap föder insikt som i sin tur föder kapacitet, förmåga och förtroende. Efter att vår totalförsvarsplanering har genomförts känner jag mig som VD och högst ansvarig trygg med att vi har gjort vad vi kan och kommer att arbeta vidare för att lösa vår lilla del av Sveriges totalförsvar. Vi vet hur vi ska agera och medarbetarna kommer att utbildas och övas i detta vid sidan om sina ordinarie uppgifter.”
Om man lyfter blicken till att även omfatta en potentiell angripare är det lätt att se en annan viktig psykologisk faktor. Att angripa ett land där alla aktörer och individer har gjort sin läxa, genomfört totalförsvarsplanering, utbildat, övat och anskaffat materiel och infrastruktur är något helt annat än att angripa ett land där oroliga människor ser totalförsvaret som något stort och ofattbart och ägnar sin kraft till att hoppas att det aldrig ska inträffa. Lägg i stället relativt lite resurser på att förbereda er för det som vi alla hoppas att vi aldrig ska utsättas för. Om Försvarsmakten utgör vårt yttre skal, kan vi andra se till att det som är innanför det hårda skalet i våra verksamheter blir uttröttande för en angripare att attackera. Det skulle ge en verkligt krigsavhållande effekt OCH göra Sverige till en starkare part även i internationella sammanhang.
Nicklas avslutar med att säga: ”Jag glad över att vi inte väntade tills alla beslut var fattade utan satte i gång arbetet av egen kraft. Jag hoppas att många andra ska göra likadant och ser fram emot ett gott samarbete för ett starkt och robust svenskt samhälle.”
