Ur kaos föds ordning

Visualization Of The Covid-19 Virus (Corona)

När jag skriver denna artikel rapporterar Folkhälsomyndigheten att 3 743 personer i Sverige har avlidit efter att ha insjuknat i covid-19, vilket är 45 fler än i går. Hittills har 30 779 personer i landet bekräftats smittade av coronaviruset, av dem har 497 testats positivt det senaste dygnet.

Den största tragedin kopplat till covid-19 är naturligtvis det stora antalet döda och insjuknade, men det för även med sig ett flertal andra problem och utmaningar som är svårhanterliga i vårt samhälle, men som trots allt måste hanteras utifrån allra bästa förmåga.

Vilket är då detta samhälle som dessa svårhanterliga problem ska hanteras?

Ser vi samhället ur ett sociologiskt perspektiv brukar man säga att det är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet. Begreppet samhälle kan även ses ur ett geografiskt perspektiv. Vilket innebär en plats eller ett område där flera människor varaktigt har sin bostad, eller bedriver annan verksamhet. Sammantaget kan man följaktligen påstå att det är vi som enskilda och i vår yrkesverksamma roll inom offentlig verksamhet eller näringsliv som gemensamt måste hantera de nuvarande och kommande svårhanterliga problem som har uppstått och som fortsatt kommer att uppstå.

Vad är det då som kan hända i framtiden?

Ökad smittspridning och samhällsviktigt perspektiv

Smittspridningen håller sjukvården i ett järngrepp. Det kommer vara så en bra tid framöver det vill säga belastningen på sjukvården kommer att vara fortsatt hög på grund av covid-19, samtidigt som sjukvården även måste ta sig an andra akuta sjukdomar och olyckor.

Vi ser redan idag att ett flertal människor/patienter som i vanliga fall skulle vårdats på sjukhus nu vårdas i hemmen och inom andra sjukvårdsinrättningar exempelvis inom äldreomsorg. Behovet av att avlasta sjukvården kommer att fortsätta, vilket även innebär en ökad press på inte minst anhöriga och kommuner, något som anhöriga och kommuner kommer att få leva med ett bra tag framöver.

Vi går mot en sommar och semesterperiod vilket innebära ytterligare belastning för både sjukvård och kommuner. Här gäller det att tänka till i arbetet med semesterplanering och hur man kan utöka en eventuell vikariepool för att undvika personalbrist och troliga sjukskrivningar på grund av utmattning.

Ett ökat antal sjuka inom gruppen yrkesverksamma har drabbat och kommer att fortsatt hårt drabba samhällsviktig verksamhet. Sjukvård och kommuner hör naturligtvis till denna grupp, men här finns ett flertal andra verksamhetsområden som är att betrakta som samhällsviktiga såväl inom offentlig verksamhet som verksamhet inom näringslivet. Här kan det komma att behöva göras hårdare prioriteringar inom respektive samhällsviktig verksamhet och mellan samhällsviktiga verksamheter.

Under mina drygt 20 yrkesverksamma år inom krisberedskapen har jag erfarit att det finns brister i hur vi identifierar samhällsviktig verksamhet inte minst när det gäller verksamhet kopplat till näringslivet. Dessa brister kan, om det vill sig illa, späda på en kris liknande den som vi nu befinner oss i.

Arbetsmarknaden

Det kan antas att antalet konkurser, permitteringar och uppsägningar kommer att öka, med kraftigt ökad arbetslöshet som följd. Utvecklingen kan i sin tur framkalla ytterligare problem i form ekonomisk och social oro, samt hos medborgarna skapa ytterligare förväntningar på politiska och välfärdsspecifika institutioner. Medborgarnas tillit till samhällets institutioner utgör grundfundamentet i vårt samhälle. Ur ett demokratiperspektiv är det av stor vikt att medborgarna känner förtroende för de samhälleliga institutionerna.

Information

Dagligen pumpas det ut information kring coronaviruset och hur vi som medborgare förväntas agera. Här kan det finnas en risk för informationströtthet det vill säga att medborgarna slutar att lyssna till myndigheternas information och börjar leva sitt liv såsom de alltid har gjort och därmed ökar sitt eget risktagande. Detta kan komma att bli en utmaning för beslutsfattarna i den fortsatta informationen till samhällets medborgare.

Krisledningsorganisationernas utmaning

Inom myndigheter, regioner och kommuner har man nu under en längre tid haft sina krisledningsorganisationer aktiverade med anledning av covid-19. Har själv vid ett flertal tillfällen på olika nivåer i samhället deltagit i krisledningsarbete och det är ett arbete som många gånger kan vara mycket påfrestande.

Med den annalkande våren följer vårfloder och gräsbränder, till detta ska även läggas ännu icke kända händelser som kan inträffa. Har vi tillräckligt motståndskraftiga, handlingskraftiga och beslutsmässiga krisledningsorganisationer för att i detta läge kunna hantera ytterligare påslag av andra typer av händelser i rådande situation? Den frågan kan endast organisationerna svara på och ta ansvar för.

Slutligen

Det kan tyckas att här har målats upp en dyster bild. En del av det som beskrivs har redan inträffat och kommer att fortsatt vara ett problem som måste hanteras. I andra delar ska beskrivningen ses som något som skulle kunna inträffa, och som vi behöver kunna hantera.

Ur kaos föds ordning är artikelns rubrik. Den utgår från ett citat av Tom Barrett, en amerikansk politiker inom det demokratiska partiet:

”Kaos i världen skapar problem, men det ger också kreativiteten och tillväxten en chans”

 

eva_hamberg-108x142

Skribent

  • Eva är seniorkonsult inom krisberedskap och totalförsvar.