Med vardagen och leveransförmåga som grund börjar vi bygget av svenskt totalförsvar

Basalts erbjudande inom krisberedskap och totalförsvar fokuserar mot de tre områdena ledningsförmåga, nätverk och motståndskraft. Vi har tidigare skrivit om dessa områden och nu är det dags att borra lite djupare i hur man kan göra för att fortsätta arbetet med att bygga totalförsvarsförmåga.

Kommuner och företags förmåga att hantera avbrott i fredstid ger den grundläggande förmåga Sverige behöver för att inom totalförsvaret hantera statsunderstödda handlingar med fientligt syfte och krig. Ett modernt totalförsvar byggs upp underifrån, där lokala aktörer nu bör planera utifrån de förhållanden som försvarsberedningen anger i sin delrapport överlämnad till regeringen i december 2017. Näringsliv och kommuner bör idag ha förmåga att identifiera vilka kritiska nivåer för samhällsviktiga leveranser som ska upprätthållas i kris till krig och vad som behöver genomföras för att skapa den förmågan. Det tillsammans med det geografiska områdesansvaret kommer vara betydande för totalförsvarsförmågan och Sveriges frihet, fred och säkerhet.

basalt_defence-2-1024x683

Komplexitet och snabba förändringar

Utvecklingstakten har, enligt Harvardprofessorn John Kotter, under de senaste årtiondena ökat exponentiellt (*1). World Economic Forums senaste riskrapporter pekar på att riskerna transformeras och osäkerheterna ökar genom bland annat ny teknik och en ökad komplexitet i samhällets strukturer. Något som börjar bli allt tydligare är att den snabba utvecklingstakten ställer nya krav på hur en verksamhet hanterar de risker och osäkerheter som är förenade med deras förmåga att leverera sina åtaganden och möta förväntningar. Om det inte händer kommer förtroendet att eroderas. I värsta fall påverkas förtroendet för samhällsviktig verksamhet och liv, hälsa och nationell suveränitet. Att förutse samhälls- och omvärldsutvecklingen har blivit en allt svårare uppgift och nu ska vi dessutom ta hänsyn till risken för krig.

Försvarsberedningens delrapport ”Motståndskraft” från 2017 innebär att det militära och det civila försvaret inom ramen för ett sammanhållet totalförsvar ska planera för att under minst tre månader kunna möta och hantera en säkerhetspolitisk kris i Europa och vårt närområde som leder till allvarliga konsekvenser för samhällets funktionalitet. Under del av tiden och inom ramen för de tre månaderna ska det förutsättas att det råder höjd beredskap och att logistikflödena till omvärlden har begränsningar utan att för den skull helt ha brutits. Detta ska vara en utgångspunkt för planeringen av till exempel förmågan att leverera kritiska samhällstjänster (till exempel dricksvatten, el, transport) och är därmed ett ingångsvärde varje verksamhetsansvarig behöver för att ha möjlighet att förebygga och hantera avbrott i en komplex och föränderlig omvärld.

I den situation vi nu befinner oss i, komplex och föränderlig omvärld och med en påbörjad återupptagning av totalförsvarsplaneringen, blir det allt mer tydligt att vi inte kan invänta alla utredningar och krav från nationell nivå. Vi måste säkerställa den lokala nivåns förmåga att leverera vissa kritiska samhällstjänster inom såväl verksamhetsansvar som geografiskt ansvar. Detta innebär att det inte räcker med den traditionella synen på säkerhetsarbete där kontinuitetshantering enbart är återställning av en verksamhet efter en störning eller ett avbrott. Och där riskhantering sköts inom eget område.  Men det kräver också att organisationen har en förståelse och helhetssyn som omfattar såväl vardagens förväntningar och de mest kritiska verksamhetsområden. Rätt utförd bidrar ett sådant förebyggande arbete till effektiv verksamhetsstyrning i vardagen och säkerställer uppfyllanden och åtaganden och ökar förmågan att nå målen för Sveriges totalförsvarsförmåga. För vi måste så långt som möjligt undvika att vi bygger parallella system och förmågor!

*1) Bl.a Kotter International. www.Kotterinternational.com

basalt_defence-1024x683

Funktionalitet och kontinuitet från vardag till kris och krig – steg för steg

De delar av samhället som bör utgöra basen för samhällets samlade robusthet och resiliens består av en rad uppgifter där näringslivet har kommit att stå för huvuddelen. Det i kombination med kommunens geografiska områdesansvar utgör grunden för samhällets robusthet och en väsentlig del av totalförsvarsförmågan. I kommunernas geografiska områdesansvar ingår att tillsammans med de samhällsviktiga verksamheterna bidra till samverkan och samordning inom det geografiska området, både ur ett förebyggande perspektiv och vid inträffade händelser. Arbetet med att stärka totalförsvarsförmågan på lokal nivå börjar med att inrikta arbetet efter ett av tre huvudspår:

  1. Militärstrategiskt viktigt område.
  2. Ej militärstrategiskt viktigt område men område med nationellt/regionalt samhällsviktiga funktioner.
  3. Geografiskt område som ej är militärstrategisk viktigt och saknar nationellt/regionalt samhällsviktiga funktioner.

Därefter görs riskanalysen efter följande steg:

Steg 1: Tydliggör leverans och mål. Vad är verksamhetens primära leverans/syfte? Vad är leverans och mål för verksamheten, är det samhällets funktionalitet, liv och hälsa eller något annat? Vilka är era intressenter? Vilka mål ska prioriteras vid kris, höjd beredskap och krig?

Steg 2: Identifiera de mest betydelsefulla samhällsviktiga leveranser/delleveranser och bedöm konsekvenserna av ett avbrott. Hur mycket kan man ”minska” leveransen före samhället tar skada? Liv och hälsa? Vad kan verksamheten acceptera? Vad kan samhället acceptera?. Kommunicera resultatet till intressenter.

Steg 3: Identifiera de risker som kan hota så att mål ej kan nås under kris, höjd beredskap och krig. Riskanalysen som ingår i riskbedömningen kan genomföras med en kvalitativ, kvantitativ eller en semikvalitativ analysmodell. Risker som bedömts ha allvarlighetsgrad som överskrider verksamhetens acceptanskriterier (även vid höjd beredskap och krig) ska åtgärdas. Fokus på åtgärderna är ofta en kombination av riskhanterings-, kontinuitetshanterings -, säkerhetsskydds – och krishanteringsåtgärder. Åtgärder kommer även att vara direkt kopplade till totalförsvarets krav på samverkan och ledning, planering, övning, informationssäkerhet, ledningsplatser och totalförsvarsaspekter på samhällsplanering.

Steg 4: Utifrån bedömda risker och förmåga, bedöm önskad förmåga att fortsätta leverera. Måste vi kunna leverera 100%? Eller vilken är den absolut lägsta acceptabla nivån och vid det yttersta dimensionerande hotet (krig)? Tidsaspekter?

Steg 5: Utifrån nuläge, identifiera de åtgärderna (nu, sen, senare) för att leveransförmåga och nivå kan fullföljas, även vid höjd beredskap och krig.

Sveriges förmåga att hantera de händelser och utmaningar som gör att vi nu återupptar totalförsvarsplaneringen byggs underifrån och ännu så länge med befintliga resurser. Förmågan att identifiera lägsta acceptabla leveransnivå(er) är kärnan i totalförsvarvarets civila del. Detta ska verka för funktionalitet och kontinuitet i kritiska leveranser och med det yttersta dimensionerande hotet, medverka till att alla former av angrepp på vårt land kan hanteras, att samhällets kontinuitet kan säkerställas. Genom att bygga underifrån stärker vi redan nu Sveriges totalförsvar och ger den trovärdighet.

adobestock_221979842-1024x293 (1)

Vi på Basalt AB ser oss gärna delaktiga i utvecklandet av svensk krisberedskap och totalförsvar. Just nu arbetar vi med att ta fram metodik för hur vi kan stötta samhällets olika aktörer med totalförsvarsplanering. Det vi erbjuder har sin grund i den kompetens vi tillsammans besitter. Vi har kompetens och erfarenhet av krisberedskap på lokal, regional och nationell nivå, Försvarsmaktens roll och uppgifter, totalförsvarsplanering och vi arbetar med säkra och robusta lösningar för information med de högsta kraven på säkerhet. Så vill ni veta mer om hur vi har resonerat när vi påstår att ett rimligt antagande för den fortsatta totalförsvarsplanering kan utgå från tre olika spår, eller hur man med kontinuitetshantering som grund kan bedöma lägsta acceptabla nivå vid höjd beredskap- hör av er till Basalt AB!

20170909_2060-fix-2-sv-1-108x142

Skribent

Katarina Kjellman
Seniorkonsult

0763 – 05 68 09
katarina.kjellman@basalt.se

Katarina är seniorkonsult inom risk- kris – och kontinuitetshantering. Katarina har en lång erfarenhet av arbete med att stärka och utveckla flera av samhällets viktigaste verksamheter; dricksvattenförsörjning, elförsörjning och central statsförvaltning.