Hur ser dagens livsmedelsförsörjning i kris ut?

Hur bygger vi upp ett nytt civilt försvar, hur länge klarar Sverige av en total avspärrning innan livsmedlen tar slut i våra affärer och hur ser dagens livsmedelsförsörjning i kris ut? Det och mycket mer fick deltagarna i Mötesplats livsmedelsförsörjning ta del av när Livsmedelsverket samlade nästan 100 personer från kommuner, myndigheter, livsmedelsproducenter, livsmedelsdistributörer, forskare och branschorganisationer.

Harald Svensson från Jordbruksverket inledde dagen med att beskriva hur svensk primärproduktion ser ut idag. Svenska hushåll konsumerar jordbruksprodukter till ett värde av ca 260 miljarder om året vilket motsvarar 14% av hushållens konsumtion. När Sverige gick med i EU var vi självförsörjande och idag är har vi ett stort importbehov, förutom när det gäller spannmål (där har vi ett överskott).

Mötesplatsen fortsatte med ett pass om Sveriges förutsättningar för livsmedelsförsörjning i kris och höjd beredskap. Det var Therese Frisell från Livsmedelsverket som höll i passet och pratade om livsmedelsförsörjningens komplexa kedja från producent ut till butik eller storkök. Det är en kedja med många beroenden, t.ex. transporter, el, betalsystem, processhjälpmedel och kemikalier. Idag är uthålligheten, d.v.s. lager hos dagligvaruhandeln och storköksgrossister, ca. 1-2 veckor. Men det är också beroende på vad som har hänt. Sätt att förebygga störningar och upprätthålla en försörjningsförmåga i landet är t. ex. lagerhållning, internationella samarbetet, avtal och ransonering. På det lokala planer är tillgången till butiker avgörande, att det finns möjlighet att handla! Storkök behöver planera för elavbrott och hemtjänsten likaså. Hemberedskapen blir allt viktigare och kommuner måste börja arbeta med livsmedelsförsörjning i sina risk- och sårbarhetsanalyser. En av många utmaningar också hur Sverige ska planera för livsmedelsförsörjning kris och krig när vi har fri konkurrens och EU?

Därefter var det dags för Johan Ahlström, Västerås stad och Hanna Mehaj från Eksjö kommun att berätta hur man där arbetat med att öka förmågan till livsmedelsförsörjning i kris. I Västerås har man upprättat 18 st. trygghetspunkter där kommunen har möjlighet att servera mat till invånarna. Hanna berättade om den samverkansöverenskommelse som upprättats mellan kommunen och butiker. Överenskommelsen innebär att butikerna kommer att leverera mat till kommunens trygghetspunkter där maten lagas och förser (behövande) invånare med mat. På detta sätt tror man kunna undvika hamstring och plundring. En positiv effekt är att den privat-offentliga samverkan har förbättrats.

Per Bygdeson från branschorganisationen Livsmedelshandlarna beskrev en svensk livsmedelsförsörjning känslig för störningar. De lager som finns idag är omlastningscentraler och de stora butikerna får 30—40 leveranser per vecka. Vilket betyder att det är ett distributionssystem som är känsligt för avbrott. En stark och oroande trend enligt livsmedelsbranschen är ökad kriminalitet och affärer som tvingas stänga p.g.a. hot och våld.

Joeri van Laere från Högskolan i Skövde berättade om ett pågående forskningsprojekt gällande våra betalningssystem och berättade att det idag finns 44 miljarder i kontakter i Sverige, vilket gör oss till världens mest kontantfattiga land!  90 % av alla inköp över 100 kr, görs med kort. Detta medför att vi är sårbara för störningar och avbrott i våra betalningssystem. Så vad händer om betalsystemet går ned? Många butiker kommer tvingas att stänga eftersom man saknar alternativa system för betalning.

I denna komplexa värld, just-in-time, med ett totalt elberoende och nästintill totalt IT-beroende, hur gör vi för att få en fungerande livsmedelsförsörjning i kris och krig? Jo, vi behöver arbeta för öka förmågan att på alternativa sätt arbeta när ordinarie resurser inte finns tillgängliga och vi behöver förstärka förmågan att snabbt återfå leveransförmågan efter ett avbrott, oavsett orsak!

Vill ni veta hur man kan arbeta med att utveckla kontinuitetshantering och där även tar hänsyn till återuppbyggnaden av svenskt totalförsvar? Kontakta oss så berättar vi hur man kan arbeta med kontinuitetshantering för att säkerställa totalförsvarsaspekter i de förebyggande och förberedande åtgärderna. Arbetsprocessen utgår från av Basalt framtagen metodik för utvecklad kontinuitetshantering för civilt försvar!

Katarina är seniorkonsult inom risk- kris – och kontinuitetshantering. Katarina har en lång erfarenhet av arbete med att stärka och utveckla flera av samhällets viktigaste verksamheter; dricksvattenförsörjning, elförsörjning och central statsförvaltning.