Har ni ledningsförmågan när påfrestningarna ökar?

Det enda som är riktigt säkert är att vi inte vet vad som kommer att hända i framtiden!

Vi kan ana att vi på olika sätt kommer att utsättas för påfrestningar. Vi kan ana att vi kommer att bli överraskade och hamna i situationer där de resurser som vi själva förfogar över inte på långa vägar är tillräckliga. Vi kan ana att om vi förbereder oss även på händelser som i dag kan te sig ”osannolika” kommer vi att klara oss bättre än om vi förutsätter och hoppas att det svåra nog inte kommer att drabba oss.

Det här gäller inte minst inom de områden som vi kallar krisberedskap och totalförsvar. Det gäller såväl inom det militära som det civila försvaret. Det som vi kallar Basalt AB:s utökade erbjudande riktar sig främst till aktörer inom det civila försvaret. Ledningsförmåga är, tillsammans med nätverk och motståndskraft, de tre områden som vi särskilt vill lyfta fram.

Är ledningsförmågan prioriterad?

För mig är det obegripligt att inte ledningsförmåga är ett prioriterat område när totalförsvaret ska byggas upp. Detta gör det ännu viktigare att arbeta för att ledningsförmåga verkligen får en tydlig och grundläggande plats också i det nya totalförsvaret.

Vi ska se människors och organisationers ledningsförmåga som skillnaden mellan framgång och nederlag. De som har svag ledningsförmåga kommer inte att kunna nyttja de resurser som de förfogar över på ett optimalt sätt och kommer förr eller senare att misslyckas. Med en god ledningsförmåga är det tvärtom så att resurserna kommer att kunna nyttjas optimalt, ytterligare resurser kommer att kunna tillföras och uppgifterna lösas till en nivå som tillgängliga resurser tillåter. Somliga hävdar att med ett riktigt gott ledarskap kan vi göra saker som egentligen inte skulle vara möjligt, på samma sätt som att humlan flyger trots att det länge ansågs vara omöjligt.

Vad betyder egentligen ledning?

Låt oss börja med att titta på vad ledning egentligen är. Ett sätt att uttrycka det är att ledning består dels av att inrikta, dels av att samordna verksamhet mot en given eller tagen målsättning. Att samordna olika resurser, människor, organisationer och viljor är uppenbart när något ska ledas. Att också tydligt inrikta de samordnade ansträngningarna mot ett mål är minst lika viktigt.

Vill man räkna upp vad som konstituerar god ledningsförmåga hamnar man i begrepp som ledarskap, ledningssystem, stabstjänst, utbildning, rutiner, teknik, metoder, tydliga lednings- och lydnadsförhållanden, organisation, sam-övningar och mycket annat.

Konsten är att kunna leda i alla tänkbara situationer, från en solig eftermiddag i semesterfirande Sverige till avvärjande av ett storskaligt militärt angrepp på Sverige där många människoliv och stora ekonomiska och kulturella värden hotas och vår nations existens dessutom står på spel. Inställningen måste vara att alla alltid kan göra något med de resurser som de förfogar över. Ingen kan begära att en människa eller en organisation skall göra mer än vad som är fysiskt möjligt men alla har kravet på sig att i alla situationer göra allt man kan med de resurser som man faktiskt kan använda. Kampen är inte över så länge som det finns levande människor i Sverige.

En sak som höjer sig över de övriga ovan uppräknade faktorerna är ett gott ledarskap. Vi definierar ledarskap som förmåga att påverka människor för att uppnå ett eller flera mål. I samhället har företeelser som New Public Management, Principal-agent modeller, resonemang om kund och leverantör arbetat sig in även i det offentliga. Vissa chefer har befordrats och tillsatts mer för att förvalta än att vara kraftfulla ledare även i svåra situationer. Gott ledarskap behöver byggas upp och hela tiden underhållas för att fungera.

Hur uppnår vi ledningsförmåga?

För att uppnå ledningsförmåga krävs att hela situationen kring vad vi kan utsättas för och det vi kallar för krisberedskap och totalförsvar analyseras och planeras. ”Planer är inget, men planering är allt”, har en vis man från historien lärt oss. Att planera för olika även extrema händelser gör att vi hittar känsliga situationer och områden, styrkor och svagheter och lär oss vad hela vår organisation och våra uppgifter handlar om. Det viktiga som citatet ovan leder till är att aldrig förledas att tro att verkligheten kommer att bli exakt som i de i förväg uppgjorda planerna. Inget läge är det andra likt.  Historien upprepar sig aldrig, även om den rimmar, som den amerikanske författaren Mark Twain uttryckte det.

Det räcker inte att ha en god analys och bra planering. Människor och organisationer behöver också öva. I Försvarsmakten, där jag har tjänstgjort i över 40 år, brukade vi uttrycka att det som vi inte har tagit oss tid att öva, kommer heller inte att fungera. Det behöver inte bara vara stora övningar av typen totalförsvarsövning, ledningsövning eller försvarsmaktsövning, som i sig naturligtvis är viktiga, utan också små insatser som att under någon timme då och då öva saker som upprättande av en gemensam lägesbild, åtgärder vid eldsvåda, larmning av personal, stabsorientering eller annat bidrar till att uppnå en bra ledningsförmåga. Många regelbundet återkommande små och stora övningar bygger förtroende, tillit, kompetens och ledningsförmåga.

Handlingskraft – en viktig beståndsdel

Innan jag avslutar vill jag lyfta fram en utomordentligt viktig beståndsdel i en människas eller en organisations ledningsförmåga, och det är handlingskraft. Om vi tittar tillbaka till många stora insatser, operationer, verksamheter och vad man vill så skulle vi kunna uttrycka att historien om misslyckanden ofta går att sammanfatta i två ord – för sent. För sen insikt om att något allvarligt och extraordinärt kommer att hända, för sena beslut om att höja den egna beredskapen, för sena beslut om att sätta in resurser, för sena beslut om att begära ytterligare resurser och så vidare. I vardagen handlar mycket om att följa en plan och hålla tilldelad budget och så ska det vara. Utöver detta behöver vi lära oss att hela tiden agera i så god tid att vi inte hamnar i efterhand. Det är mycket tydligt när det handlar om antagonistiska hot från en angripare som hela tiden försöker utnyttja våra svagheter. Inte lika tydligt gäller det också icke antagonistiska hot som skogsbränder, översvämningar och annat, där de senaste åren har visat att en stor del av våra kollektiva tillkortakommanden kan sammanfattas just i de två förödande orden – för sent.

Slutsatsen är att vi behöver lyfta fram, planera för och uppöva handlingskraft som en viktig del av vår ledningsförmåga. Just förmågan att redan innan något har hänt ana att det kommer att hända, att redan innan beslutsunderlaget är fullständigt våga besluta om att kalla in människor och börja förbruka resurser, att inse att budget avser det som man har planerat för och inte över huvud taget är intressant i den stund som något extraordinärt inträffar. Den inställningen, den attityden och den förmågan – handlingskraft – behöver vi utveckla för att kunna lösa framtidens utmaningar.

Jag vill avsluta med något positivt: Vad som än händer kommer vi alltid att kunna göra något för att förutse, förebygga, hantera och återställa. Vi kommer aldrig att kunna göra allt, men vi kommer alltid att kunna göra något. Med en väl uppbyggd och väl övad ledningsförmåga kommer vi att kunna hantera alla situationer till den nivå som resurserna och förutsättningarna medger. Utan ledningsförmåga kommer vi alltid att misslyckas, med varje uppgift.

Vi ska komma ihåg att det finns inga förtvivlade lägen, det finns bara förtvivlade människor!