I samband med en presskonferens tidigare i veckan tog civilminister Erik Slottner emot Utredningen om AI-förordningens betänkande Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101).
Vid presskonferensen uttalade civilministern bl.a. ”AI skapar många nyttor för samhället men vi måste samtidigt hantera riskerna. Social poängsättning, bedrägerier och desinformation är några exempel på hur AI kan användas för att skada samhället. Med gemensamma regler i EU slipper vi dessutom ett lapptäcke av 27 olika AI-lagar.”
Bakgrund
AI-förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024. De flesta bestämmelserna ska dock tillämpas från och med den 2 augusti 2026. Syftet med AI-förordningen är att skapa en enhetlig reglering för utveckling och användning av AI-system inom EU. AI-förordningen sträcker sig över i princip samtliga av samhällets sektorer och är tillämplig för både privata och offentliga aktörer. Förordningen bygger på en riskbaserad metod där AI-system delas in i olika risknivåer. Metoden innebär att reglernas art och innehåll anpassas efter omfattningen av de risker som AI-systemen kan innebära. Den ställer krav på ett system för marknadsövervakning, marknadskontroll, styrning och kontroll av efterlevnad på nationell nivå och EU-nivå. Efterlevnaden av förordningen ska säkerställas genom sanktioner och andra efterlevnadsåtgärder. Förordningen är en del av EU:s digitala strategi, det digitala decenniet.
AI-förordningen – vad innebär den för Sverige?
AI-utredningen har haft i uppdrag att se över behovet av nationella anpassningar till följd av EU:s nya AI-förordning, bl.a. när det gäller marknadsövervakning, marknadskontroll samt hur styrning och kontroll av efterlevnad ska utformas.
Utredningens förslag i korthet:
- De svenska bestämmelser som behöver komplettera AI-förordningen ska samlas i en ny lag och en ny förordning, kompletteringslagen och kompletteringsförordningen som föreslås träda i kraft den 2 augusti 2026.
- Ett system som består av flera marknadskontrollmyndigheter föreslås, där Post- och telestyrelsen (PTS) ska vara marknadskontrollmyndighet med huvudsakligt ansvar för AI-förordningen. PTS ska även ha ett samordningsansvar, vara kontaktpunkt samt ansvara för den huvudsakliga kontakten med allmänheten och för att lämna generell vägledning om AI-förordningen. PTS ska även få meddela vissa föreskrifter.
- Kompletterande bestämmelser om befogenheter för marknadskontrollmyndigheterna.
- De nationella behöriga myndigheterna ska ha möjlighet att besluta om anmärkning och sanktionsavgift samt om förelägganden med eller utan vite. Utredningen föreslår inga lägsta nivåer för sanktionsavgifter. Sanktionsavgifternas högsta nivåer framgår av AI-förordningen.
- AI-system med hög risk ska registreras av PTS. Vissa operatörer ska ha en skyldighet att anmäla sig och sitt AI-system till PTS.
- För att främja innovation föreslås att PTS inrättar en regulatorisk sandlåda för AI. Detta innebär en kontrollerad testmiljö där företag, myndigheter och andra aktörer kan utveckla och prova AI-lösningar med stöd från ansvariga myndigheter, utan att direkt omfattas av alla regler i AI-förordningen. Det är möjligt att inrätta fler än en regulatorisk sandlåda för AI i Sverige. Sådana sandlådor bör enligt utredningen samordnas och det bör ske inom den samordningsroll som PTS föreslås få.
- Bedömningen görs att det inte krävs några särskilda tekniska eller rättsliga förutsättningar för att testning av AI-system med hög risk under verkliga förhållanden ska kunna utföras. Det behövs dock enligt AI-förordningen ett godkännande från en marknadskontrollmyndighet för att testning ska få ske.
- Sverige ska delta aktivt i AI-förordningens styrning på EU-nivå, med PTS som representant i EU:s AI-styrelse.
Utredningen om AI-förordningens betänkande Anpassningar till AI-förordningen – Säker användning, effektiv kontroll och stöd för innovation (SOU 2025:101) kan hämtas på regeringens webbplats. Anpassningar till AI-förordningen – Regeringen.se
