Regeringen har konstaterat att vi lever i det sämsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Det innebär att det kan bli krig i Sverige. Tar vi den risken på allvar behöver vi förbereda oss, och de förberedelserna formuleras i en beredskapsplan som är en plan för höjd beredskap och ytterst krig.
Höjd beredskap är ett lagstadgat läge som är till för att försvara Sverige i alla domäner med samhällets hela kraft. I dagsläget talas det om att uppbyggandet av ett nytt totalförsvar pågår och för att ge substans till det samtalet behöver vi ha siktet inställt på att bli färdiga med olika delmål. Totalförsvaret blir aldrig färdigt men hellre ha en bra plan om en månad än en perfekt som aldrig blir av.
Det finns flera anledningar till att ta fram en beredskapsplan. Den ryska invasionen av Ukraina synliggör hur det civila samhället och civilbefolkningen blir mål och instrument i krigföringen. Medvetna attacker mot kärnkraftverk och infrastruktur samt desinformation och terroriserande bombning innebär mycket högre krav på krisberedskap och civilt försvar än vad vi kunnat föreställa oss.
Alla har därför behov av en beredskapsplan. Det kan låta drastiskt men i senaste försvarsbeslutet för 2025–2030 anges vilka som ingår i det civila försvaret:
”Civilt försvar är den verksamhet som statliga myndigheter, kommuner och regioner, näringsliv, frivilligorganisationer, arbetsmarknadens parter, trossamfund, enskilda individer samt förenings- och kulturliv m.fl. vidtar för att förbereda Sverige för krig. I fredstid utgörs verksamheten av beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder. Under höjd beredskap och ytterst krig utgörs verksamheten av nödvändiga åtgärder för att upprätthålla målet för det civila försvaret.”
Målet är i korthet att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, värna om civilbefolkningen, upprätthålla försvarsviljan och försvara vårt land tillsammans med våra allierade i Nato.
Hur skapar man en beredskapsplan?
Till att börja med är det lämpligt att hålla sig till de vägledningar och riktlinjer som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger ut. De lägger en bra grund så att terminologin och målsättningarna hänger ihop.
Därefter är det viktigt att inse att nästan ingen aktör börjar från noll, eftersom säkerhetsarbete, krisplaner, kontinuitetsplanering, risk- och sårbarhetsanalyser, avbrottshantering, säkerhetsskyddsanalyser, skyddade avtal och långsiktiga strategier redan är en naturlig del av moderna organisationers vardag. Det gäller bara att knyta samman alla de aktiviteterna och addera den förmåga som behövs för att klara krigets krav. Det är en krävande men inte omöjlig uppgift att förbereda oss för det oberäkneliga, och bara för att det är svårt ska det inte göra oss handlingsförlamade, utan vi ska metodiskt ta oss an uppgiften.
För att börja skriva eller fortsätta utveckla en beredskapsplan behöver den vila på beslut från ledningen. Planen ska vara förankrad. Den eller de som får uppgiften behöver sedan mandat, tid och resurser. När det väl är på plats börjar ett analysarbete med inventering, intervjuer och samverkan som följs av produktionsfaser och färdiga utkast.
Vissa efterfrågar en standardmall att utgå ifrån men eftersom olika verksamheter har skilda förutsättningar blir det vissa skillnader beroende på aktör och enhet. Vi på Basalt tillhandahåller därför skräddarsydda mallar och stöd utifrån era behov men många delar är generiska, vilket leder oss in på planens innehåll.
Beredskapsplanens beståndsdelar
I varierad utsträckning bör beredskapsplanen beröra följande tolv punkter:
- Personal – Har vi en plan för olika nyckelkompetenser, vilka är krigsplacerade och vad har personalen för skyldigheter att gå till arbetet?
- Kritisk leverans – Vad ska vi fortsätta, börja eller sluta leverera/sälja och i vilken utsträckning?
- Krigsorganisation – Arbetar hela organisationen som vanligt, har vi en stabsorganisation för kris, höjd beredskap och krig?
- Samarbete, samverkan, samspel – Är ansvariga myndigheter, leverantörer, partners och kunder integrerade i våra planer?
- Ledning – Kan vi skapa lägesbilder, kommunicera med varandra och fatta beslut på ofullständiga underlag?
- Psykologiskt försvar – Hur hanterar vi ett osäkert informationsflöde och samtalar med varandra om reella faror och hot?
- Skydd – Har medarbetarna kunskap om skyddsutrymmen och skyddsrum?
- Uthållighet – Är vi robusta och har vi olika typer av reservförfaranden?
- Förflyttning – Behöver vi några alternativa lednings- och/eller produktionsplatser?
- Säkerhet – Arbetar vi med fysisk säkerhet, personal- och informationssäkerhet samt har en plan för CBRNE?
- Förutsättningar – Vad gäller som Nato-allierad och hur ser lagrummet ut vid höjd beredskap och krig?
- Ockupation – Ska vi följa angriparens direktiv och dessförinnan föra undan eller förstöra tillgångar?
Listan kan göras mycket längre men att utgå från dessa områden är en bra början.
Underhåll och utveckling
För att planen inte ska bli inaktuell bör man föra in utvecklingsarbetet som en självklar del i verksamhetens årshjul.
Ett bra sätt att driva arbetet vidare är att låta planen ligga till grund för dialog, utbildning och övningar. Hellre mindre övningar ofta än storslagna med långa mellanrum. Beroende på syfte kan man välja mellan skrivbordsövningar, motspelsövningar och funktionsövningar.
En övning måste inte vara prövande utan kan användas som ett verktyg för att prova och diskutera olika alternativ, öka medarbetarnas delaktighet och därigenom utveckla planeringen.
Vad Basalt kan hjälpa till med
Kort och gott med allting från ax till limpa, från analys till en första eller ny version av er beredskapsplan. Vi undersöker vilka förutsättningar och krav som ligger på respektive kund och arbetar med aktörer inom såväl privat som offentlig sektor.
Tillsammans med en detaljerad plan för det korta tidsperspektivet behöver varje organisation även en långsiktig för särskilt kostsamma eller tidskrävande aktiviteter. En sådan plan kan sträcka sig över ett tioårsperspektiv och visar andra aktörer att ledningen tar beredskapsfrågorna på allvar samt gör den årliga budget- och resursplaneringen lättare.
Om er organisation behöver stöttning i beredskapsplaneringen för att stärka er förmåga att hantera fredstida kriser, höjd beredskap och krig så är ni varmt välkomna att kontakta oss.
