• Nätverk bygger ett starkt totalförsvar – när vi förstår varandra

    3 Maj 2019
  • Basalts erbjudande inom krisberedskap och totalförsvar fokuserar mot de tre områdena ledningsförmåga, nätverk och motståndskraft. Vi har tidigare skrivit om ledningsförmåga och nu är det dags att borra lite i nätverk. I det här sammanhanget betyder nätverk olika människors och organisationers förmåga att samarbeta före, under och efter en allvarlig händelse.

    Varken krisberedskapssystemet eller totalförsvaret är organisationer utan består av flera olika verksamheter som bedrivs av offentliga och privata aktörer. En direkt följd av det svenska krishanteringssystemet och ansvarsprincipen som grund, är behovet av att samverka, samarbeta och utvecklas inom och mellan flera olika aktörer. Det här är något som idag genomförs i ett stort antal formella och informella samverkanstrukturer som till exempel arbetsgrupper, nätverk, samverkansområden och råd. Är dessa strukturer tillräckligt för att fortsätta utveckla svensk krisberedskap och totalförsvar? För att börja svara på den frågan inleder vi med att resonera kring två väsentliga skillnader mellan krisberedskap och totalförsvar; hotbild och resurser.

    Hotbild

    En vedertagen ståndpunkt är att det är hotbilden som är den mest signifikanta skillnaden mellan krisberedskap och totalförsvaret. Hotet från en resursstark och sannolikt avancerad motståndare resulterar omgående i att säkerhetsskyddsbehovet blir fundamentalt viktigt och detta påverkar i sin tur förutsättningarna att samverka och samarbeta i såväl formella som informella nätverk. Det gäller i såväl det förberedande som hanterande och återuppbyggande arbetet och processer. Att hotet sannolikt riktas mot samhällsviktiga funktioner och kan vara geografiskt utbrett och påverka strategiskt viktiga regionen i Sverige, är också sådant som kan påverka berörda aktörers förmåga att samarbeta och samverka på ett sätt som vi inte är vana vid.

    Resurser

    Digitalisering, globalisering, just-in time, specialisering, lean-production och privatisering. Starka drivkrafter och trender som formar det moderna och bekväma samhälle vi åtnjuter i fredstid. I kris och krig gör det oss sårbara. Svåra påfrestningar på vårt samhälle innebär inte sällan att resurser blir begränsade eller till och med otillräckliga. Det vi behöver kanske inte ens finns inom landets gränser. 2018 års bränder i Sverige kan ses som en (ytterligare) tydlig indikator på detta. I såväl krisberedskap som i krig består sättet att öka resurser att samarbeta och samverka på såväl lokal som regional, nationell och EU-nivå. Det finns även internationella resurser som kan efterfrågas och användas. Samverkan och samarbete sker enligt ansvarsprincipen, men utan ordentliga förberedelser och kollektivt tillvaratagande av erfarenheter, blir vi ofta snabbt sårbara. Samarbete och samverkan havererar när vi inte pratar samma språk, inte tillämpar samma metoder. Det visar många händelser i Sverige och utomlands. Vad kan vi då vänta oss vid höjd beredskap och krig? Sannolikt behov av andra resurser (som till exempel skydd), väldigt mycket resurser inklusive människor och som behöver vara snabbt gripbara.

    Morgondagens samarbete- vi måste anstränga oss för att bygga robusta nätverk!

    Är de sätt vi idag samarbetar på (före, under och efter) för att nå målen för svensk krisberedskap och/eller totalförsvar tillräckliga? På det svarar vi att strukturer finns. Dessa ska vi behålla och i viktiga delar vidareutveckla. Samarbete som redan nu pågår blir tillräckligt bra när vi förstår varandra. Nätverken blir tillräckligt robusta när vi i våra samarbeten har harmoniserat såväl metoder som språk.  Det finns idag en otrolig kraft, kunskap och vilja men vi saknar strukturen som gör att samarbeten kan spänna över gränser; såväl organisatoriska och geografiska. Detta eftersom vi inte förstår varandra. Och hur ska vi någonsin kunna möta Försvarsmaktens behov utan att först ha harmoniserat samhällets civila organisationer? Utan robusta nätverk som spänner över gränserna och som kan täcka hela Sverige, går viktiga insikter förlorade. Vi lär oss inget av och om varandra och viktiga lärdomar går förlorade.

    Det här är sannolikt en mycket liten del av det som behöver beröras för att bygga de nätverk Sverige behöver. Robusta nätverk som gör att vi tillsammans kan hantera de mest svåra situationer på en förutbestämd nivå. För vi är alla beroende av varandra för att lyckas. Vi på Basalt AB ser oss gärna delaktiga i utvecklandet av metoder och rutiner för hur vi framgent bygger hållbara och viktiga nätverk. Just nu arbetar vi med att utveckla erbjudanden som ska vara till nytta för totalförsvarsplaneringen, så fortsätt håll ett öga på Basalt AB!

  • Skribent

    Katarina är seniorkonsult inom risk- kris – och kontinuitetshantering. Katarina har en lång erfarenhet av arbete med att stärka och utveckla flera av samhällets viktigaste verksamheter; dricksvattenförsörjning, elförsörjning och central statsförvaltning.