• Ett samtal om Basalts satsning inom krisberedskap och totalförsvar

    30 Januari 2019
  • I mitten av januari började Anders Brännström som senior rådgivare på Basalt, med ansvar att bygga företagets satsning inom krisberedskap och totalförsvar. Med sin långa tjänstgöring inom Försvarsmakten, har Anders en gedigen erfarenhet av vad det innebär att värna det svenska samhället och vad en återuppbyggnad av det svenska totalförsvaret kan innebära för såväl det offentliga som det privata.

    När Anders diskuterar krisberedskap och totalförsvar tillsammans med sin kollega Katarina Kjellman är de eniga om att den politiska viljan är tydlig och alla inser att förbättringsbehoven är synnerligen omfattande. Anders påpekar att i alla situationer när många saker skall göras på förhållandevis kort tid är det viktigt att försöka analysera vad som är viktigast. Många viktiga detaljer behöver hållas samman inom ett strategiskt koncept. Det räcker inte att göra saker rätt utan att också göra rätt saker.

    Det har gått en vecka nu sedan vi första gången satte oss ned för att diskutera strategierna kring vad som ska utgöra kärnan i Basalts satsning på området, säger Katarina och frågor som vi har haft med oss är bland annat:

    • Vilka är pelarna som skall bygga upp ambitionshöjningen avseende krisberedskap och totalförsvar?
    • Vad är det som inte får fallera när samhället utsätts för påfrestningar?

    Relativt snart landade vi i att vi vill lyfta fram tre strategiska faktorer: ledningsförmåga, nätverk och motståndskraft, berättar Anders.

    Ledningsförmåga är grundläggande för all kollektiv mänsklig verksamhet. När det gäller situationer där samhället utsätts för påfrestningar ökar kraven på ledningsförmåga. Vad det egentligen handlar om är att de tillgängliga resurserna skall kunna nyttjas på ett optimalt sätt. Ju bättre ledningsförmåga desto bättre nyttjande av resurserna och bättre möjlighet att vi lyckas lösa våra uppgifter. Det är märkligt att inte ledningsförmåga har lyfts fram bland de sju prioriterade områdena när det nya totalförsvaret skall byggas upp. Så mycket viktigare då att arbetet verkligen lyfter fram behovet av en god ledningsförmåga. En god ledningsförmåga konstitueras främst av ledarskap, ledningssystem samt genomförda övningar och andra praktiska förberedelser.

    Vi diskuterade även en hel del kring samverkan, berättar Katarina och så småningom landade vi i att det är nätverk som är den andra viktiga faktorn.  Anders understryker att i det här sammanhanget betyder nätverk olika människors och organisationers förmåga att samarbeta och fortsätter: “I grunden har det också att göra med resurser. Särskilt vid påfrestningar på samhället skall vi utgå från att resurser är begränsade eller otillräckliga. Sättet att öka resurserna eller ambitionen är att samarbeta med andra lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Detta samarbete behöver förberedas redan nu, innan vi utsätts för påfrestningar, kris och i värsta fall krig. Det handlar om allt från personliga kontakter till att avtal om konkreta åtgärder är undertecknade och finansierade. Uttrycket att ensam är stark är inte sant när det gäller krisberedskap och totalförsvar. Snarare förhåller det sig så att ingen är ensam utan alla är beroende av andra för att kunna lyckas. Den grundsanningen behöver prägla arbetet när vi höjer krisberedskapen och upprättar totalförsvaret”.

    Den tredje och möjligen viktigaste faktorn är motståndskraft. Motståndskraft har bland annat lyfts fram av försvarsberedningen på ett förtjänstfullt sätt. Risken är ändå att betydelsen av motståndskraft förringas i det materialistiska samhälle vi lever i, säger Anders och fortsätter: “Motståndskraft kan i vissa avseenden hänföras till resurser och logistisk uthållighet. Det viktigaste att förhålla sig till och förbättra torde dock vara de psykologiska faktorerna, som i grunden har att göra med enskilda människors vilja att uthärda svåra situationer och att inte ge upp. I nuläget har mycket av detta inte kunnat infrias. Människorna och samhället är i stora avseenden inställda på att all samhällsservice skall fungera och räknar inte med att något annat ska ske. När vi talar om motståndskraft behöver vi också beröra hur samhället ser ut idag. Det utanförskap som är mer tydligt i vissa delar av landet än andra behöver hanteras för att vi skall kunna hantera påfrestningar på ett tillräckligt bra sätt, och klara av de stora nationella utmaningarna. Förtroende, öppenhet, information och befolkningens tilltro till myndigheter och andra aktörer är viktiga byggstenar”.

    “Mycket skall göras på kort tid. Den politiska viljan är uttalad och i viss mån finansierad. Det gäller att tidigt sortera ut vad som är viktigare än annat. Om vi tillser att ledningsförmåga, nätverk och motståndskraft fungerar kommer vi att ha goda möjligheter att lyckas”, säger Katarina och Anders och tillägger att Basalt har en lång erfarenhet av att arbeta med verksamhetsskydd och systematiskt säkerhetsarbete. Med det systematiska säkerhetsarbetet som grund fortsätter vi nu i den riktning som företagets vision och mål anger, det vill säga att ta vårt ansvar för att skapa ett säkert och robust svenskt samhälle och göra strategisk skillnad för Sverige.

     

    Vi är tacksamma om du som läser den här artikeln och vill ge oss feedback, meddelar oss på:

    Anders Brännström                                                          Katarina Kjellman

    anders.brannstrom@basalt.se                                       katarina.kjellman@basalt.se

     

  • Skribent

    Katarina är seniorkonsult inom risk- kris – och kontinuitetshantering. Katarina har en lång erfarenhet av arbete med att stärka och utveckla flera av samhällets viktigaste verksamheter; dricksvattenförsörjning, elförsörjning och central statsförvaltning.